Kärlek ~ Sött & Salt ♡

Oavsett hur kärleksfull en relation kan det ändå bli fel emellanåt. Nya par, etablerade par, gifta, sambo, särbo och helgbor (!), ingen går fri. Det söta blandas med en nypa salt och några droppar surt lite då och då. Medicinen? Skaka om, red ut och blanda nytt. Det är så vi växer. Enskilt och tillsammans. 

mehrdad-haghighi-tTT-hkFPJfk-unsplash

Sött blir surt

Efter månader av sött (och en pyttepytteliten gnutta salt då och då) med min fina Favvokille (där han verkligen visar hela tiden hur glad han är över att vara tillsammans med mig och hur mycket jag betyder för honom) fick det söta några droppar surt häromsistens när jag plötsligt inte fanns.

Vill existera

Tillbringar vi en helg tillsammans vill jag så klart att han berättar för den han pratar med att jag är där bredvid precis just då när de pratar. Den här gången fanns jag inte. Spelar roll, tänker du kanske. Och ja, kanske är det en bagatell sett i det stora hela men för mig är det faktiskt viktigt att existera. Mitt förra sällskap nämnde inte mig officiellt i några sammanhang under hela tiden vi var tillsammans och när jag forstod det så gjorde det så ont i hjärtat.

Heter han inget?

Har alltid tyckt att det är helt knasigt när tjejer och killar pratar om sin partner som sambon, mannen, frugan eller något annat opersonligt. ”Heter inte din pojkvän något”, frågade jag en väninna för över 20 år sedan när hon hela tiden tjatade om sin pojkvän. Flera veckor gick utan att hon en enda gång sa hans namn. Jättekonstigt tyckte jag då och jättekonstigt tycker jag nu. Ännu konstigare blir det då för mig att inte nämna sitt sällskap alls.

Göra viktig

Mina killar/män/dejter har alltid haft ett namn. Och jag har definitivt inga problem alls, när det gått ett tag och vi är etablerade, att berätta för dem jag pratar med i telefon att personen ifråga sitter i soffan bredvid eller att vi är på någon aktivitet tillsammans. Tvärtom, att inte bekräfta dess existens skulle i mina ögon göra personen oviktig. Dessutom, jag vill ju berätta för hela världen om den jag älskar och visa upp hur stolt jag är över att vara just hans. I retur vill jag ju vara jag, Fru D, en fantastisk liten tjej som min partner är stolt över att få kalla sin.

Att reduceras till en anonym varelse i alla sammanhang tycker jag är så hemskt. Så ja, det blev lite surt att inte finnas efter allt det söta vi upplevt tillsammans dagarna innan … Och jag vet, jag borde sagt något direkt istället surade jag på egenhand utanför hemmet en stund. När jag kom tillbaka hade tillfället att ta upp det hela glidit mig ur händerna.

Skakat om & siltat

Men ser jag den stora bilden när jag skakat om lite och silat undan det sura känner jag mig i allra högsta grad som Favvokillens fantastiska lilla tjej. För jag BLIR bekräftad, sedd och omtyckt för precis den jag är. Men detta gjorde mig ledsen. Inte bara för att han exkluderade mig utanför att jag för en kort sekund tvivlade på hans avsikter… Är vi eller är vi inte ett par i alla fall … Vid tillfälle ska jag nämna för honom hur det kändes att inte finnas fast jag var så jättenära…

Kram Fru Didriksson ♡

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: